Igår tror jag att jag körde näst sista passet innan Boston Marathon. På nåt sätt ville jag få in lite av allt i samma pass, lite typiskt mig. Det blev ett par kilometer för att närma mig 4.30-fart och sen låg jag kvar där fram till och med 7 kilometer, sen la jag in en långintervall. Långintervallen varade mellan 7 och 10 kilometer där de 3 kilometerna gick i 4.10, 4.05 och 4.00-fart. Sen joggade jag till och med ner i 2 kilometer i 5.00-fart.

Ett okej pass, men känslan kanske är viktigast och hur var den då? Jo, känslan är ganska bra, jag har inte ont någonstans och det rullar på ganska bra. Det jag alltid har lite svårt för är att inse hur det finns en chans att springa så mycket längre och helst i en högre snittfart än detta passet. Samtidigt är det ju alltid så för oss långskubbare, vi kör ju i princip aldrig ett liknande pass på träning som på tävling när det gäller både längd och fart.

Share Button