Det är ju allmänt känt att man blir bra på det man tränar och på samma sätt är man kanske inte speciellt bra på det man inte tränar. Sen kan det också vara så att man klarar av något, men på en viss bekostnad.

Jag använder inte mina vader speciellt mycket när jag springer och brukar heller inte köra några packpass. Dåligt och tråkigt för mig, men ändå sant. Men hur bra är jag på att springa backe eller hur går det då när jag väl ska springa ett backpass? Jo, att möta en backe på ett lopp brukar gå bra och jag tror inte jag behöver tappa så mycket i förhållande till andra löpare runt omkring mig. Och jag kan genomföra ett backpass också, som jag gjorde i lördags och tyckte det gick bra. Men i söndags eftermiddag kom känningarna i vaderna smygande och det var inte bättre i måndags. Eftersom jag har haft lite problem med vaderna tidigare så har jag blivit tvungen att ta det lite lugnt. Jag försöker känna mig för, småjogga och stretcha mycket. Jag hoppas att min försiktighet ska göra att jag snabbt är på banan igen.

Så när man tränar något man inte är van vid tränas muskelgrupper som inte är så vana att tränas vilket mycket snabbare kan sätta negativa spår. Så det är helt klart något att tänka på, oavsett om det genomförda träningspasset i sig kändes jobbigt eller inte, så kan ovana och otränade muskler behöva lite extra omsorg.

Stretcha, stretcha, stretcha