Taktik inför maran

2 dagar kvar till Stockholm Marathon, tusan vad tiden går. Från att Göteborgsvarvet hade mycket plats i sociala medier för någon vecka sedan börjar det mer och mer komma en massa inlägg om Stockholm Marathon. Det pratas väder, hur ska man klä sig? Hur är formen, har man tränat tillräckligt? Vilken tid ska man satsa på, om man ska sikta på någon tid eller bara se hur det går och ha kul? En del är nervösa, en del är det inte. Men alla tycker det ska bli kul. Och just detta sista, att man ser fram emot maran som något spännande, att det ska bli kul, det gillar jag naturligtvis och det är nästan extra kul när det är folk jag hjälpt med träningen under våren som verkligen lyser av glädje över att det snart är dags, det märks även om man bara pratar i telefon med dem.

Men hur tänker jag själv då inför maran? Ja, för det första har jag i år nog en liten loj inställning, pga av ledbandet i foten som inte är bra än. Jag var hos naprapaten idag och fick detta kollat med ultraljudsdiagnostik och nej, det är inte läkt ännu. Och även om jag både kan och får springa utan att det gör ont så är det ju inte bra. Det märktes inte minst efter kvällens coachpass i Humlegårdsparken där det är lite knöligt underlag. Jag var typ nervös när jag sprang där, det kändes lite i foten och när jag kollade på foten efter duschen så var där ju kommit en liten svullnad igen. Så på med en elastisk linda igen. Men, jag ska heller inte glömma att läget var detsamma inför Göteborgsvarvet och där gick det ju bra. Visst, jag kanske sprang lite för fort där så att jag inte återhämtat mig ännu, men bortsett från den risken så har jag inte heller sprungit längre än 21 km sen den 20 april när det var Boston Marathon. Men jag kommer satsa på en okej tid och jag tänker våga göra det, så får vi se hur det går. Hur som helst så känner jag mig redan sugen på att köra på inför höstens lopp, för jag vet nu att jag har en chans att springa ganska fort, Göteborgsvarvet är jag nöjd med helt enkelt.

Jag kommer springa med adidas adios boost på fötterna, det blir helt enkelt bäst så. I klädväg har jag inte bestämt mig än, inte på långa vägar. Och detta beror ju naturligtvis på vädret. Vädret är ett stort samtalsämne i år känner jag. Det pratas mycket om regn, både att det pratas mycket om regn och att det ska komma mycket regn. Jag har valt att vara lite mer positiv och hoppas än så länge att det inte ska bli så illa, att det kanske inte regnar innan start eller att regnet helt enkelt kommer lite senare eller inte alls. Än så länge försöker jag vara positiv, fast jag vill inte ha ett nytt väder som det var i Stockholm 2012.

Själva taktiken i loppet är att försöka springa ganska så jämnt, kanske 2-4 minuter snabbare första halvan än andra halvan. Utmaningen blir helt enkelt mer i form av att hålla okej fart länge och att öka längs med vägen kommer inte vara något alternativ, skulle det vara möjligt har jag helt enkelt startat för långsamt. Jag kommer försöka dricka på de flesta kontrollerna, jag håller mig till vatten för jag har egen energi med mig i form av Enervit Liquid. Jag har kört med det i flera år nu och det är det som funkar bäst för mig. 2-3 stycken per mara och varje behållare blir två doser. Funkar jättebra men man får passa så man inte slänger skruvkorken efter första dosen, då får man ta till tummen och hålla för hålet tills dess att det är dags att tömma den.

Jag tar det lugnt uppför. Att jag kanske blir omsprungen bryr jag mig inte om, jag vill vara tillräckligt fräsch när jag kommer upp för backarna. Jag kollar tiden vid varje kilometerskylt men går inte bara på klockan utan känner efter i kroppen också. En viss rutin finns det så jag skulle nog egentligen kunna springa utan klockan också. Jag kommer göra mitt eget lopp, om ingen vill följa med i det tempo som passar mig förstås. Jag har inga problem med att springa ihop med någon, men farten måste passa mig. Jag har ingen plan på att följa någon av arrangören anlitad farthållare. Jag försöker dra nytta av publik, andra löpare och omgivningen när jag behöver det. Det kan vara allt från att titta ut över Stockholm på vissa platser, toppen på Västerbron kanske. Men det kan också vara att heja på publiken eller peppa en medlöpare, ofta ger detta lika mycket energi tillbaka. Och jag ska tänka på att detta är en av årets höjdpunkter i Sverige vad gäller löpning.

IMG_1934

12 grader och sol på lördag, tack!

Share Button
Publicerat den
Kategoriserat som Inlägg

3 kommentarer

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *