Upplevelseresan till Boston Marathon har börjat

Tidigt tidigt måndag morgon började jag min resa till Boston Marathon, men precis som vanligt åker jag inte bara till Boston, jag vill gärna passa på att få lite mer av USA när jag ändå är där. Denna gången åkte jag till Los Angeles med KLM via Amsterdam. När Johan och Karoliina som bor vid Venice Beach i ett par månader undrade om jag ville komma och hälsa på så lät det ju lockande. Så jag tar helt enkelt omvägen till Boston via Los Angeles. Och eftersom man sällan får nog av New York så avslutar jag min trip i USA med att åka hem via New York efter några dagar i Boston och Boston Marathon, men det blir i nästa vecka det.

Flygningen till Los Angeles skulle ta 10 timmar och 40 minuter. Men det känns som jag gjorde ett smart drag när jag väntade med att sova tills jag började resan, på så sätt kunde jag både lättare sova på flyget och jag anpassade mig också mer till tidsomställningen på USA’s västkust som ligger 9 timmar efter Sverige. Och även om 10 timmar är lång tid så känns det som man anpassar sig väldigt bra, så 7 eller 10 timmar, same same. Och när jag checkade in via nätet igår kunde jag också se vilka platser jag hade på flyget och justera till platser jag var nöjd med. Som alltid kostar olika platser olika mycket, men den uppgraderingen kan man köpa direkt på hemsidan vid incheckningen. På den långa flygningen behövde jag inte ändra min plats, jag hade en plats vid gången som jag tycker är skönt vid långflygningar och på andra sidan gången var kabinpersonalens rum så det var lugnt och skönt.

I november var jag och Sara på Curacao när jag sprang KLM Curacao Marathon och i den här lilla tv’n som man har vid varje sittplats finns det små filmer om ett gäng olika resmål, bland annat Curacao. Så jag kollade på filmen om Curacao och tänkte tillbaka på den resan, semestern och loppet. Jag kollade också på filmen om Aruba, som är en grannö till Curacao som ser härligt ut och Buenos Aires som jag gärna åker tillbaka till. Buenos Aires har jag bara varit i en gång och då på en jobbresa så det blir ju liksom inte detsamma, men jag tyckte det var en häftig stad. Och naturligtvis kollade jag in Los Angeles och nu jäklar ska jag försöka uppleva både strandliv och se lite av det flådiga livet i LA, vad det nu egentligen är. Jag hoppas att Johan och Karoliina har lite idéer.

Med tanke på att det är en hel vecka kvar till Boston Marathon så har det liksom inte riktigt hunnit bli det jag funderar så mycket på än. I vanliga fall har vi åkt dit 2-3 dagar innan maran och då är det ju också naturligt att tankarna har börjat komma lite mer. Eller så tänker jag inte så mycket på loppet för att benen känns lite sisådär. Jag känner egentligen inte så mycket när jag springer, men blir sliten efteråt. Nu sprang jag och Gylle ett ”festrace” med adidas i lördagskväll på 10 km och sen hade jag långpass med TSM Running på söndag förmiddag på 32 km så att det kändes lite i benen efter 42 km är kanske inte så konstigt. Lite långt långpass så nära maran, men ibland måste man helt enkelt jobba. Jag hoppas också att jag kan få lite bättre återhämtning i veckan än en vanlig vecka hemma i Sverige.

Johan hämtade mig på flygplatsen och vi åkta mot Venice Beach, en av stadsdelarna i Los Angeles där några stadsdelar nästan är som egna städer. Jag hade bokat ett rum i en villa nära lägenheten de bor i och det är bara 100 meter till den breda stranden och den långa boardwalken. Eftermiddagen blev en liten lunch och en trip till ”grannbyn” Santa Monica och shoppingstråkert 3rd Street Promenade.

Jag vaknade tidigt i tisdags och vi tog en lite längre lugn morgonjogg. Vi sprang på boardwalken från Venice Beach och vände bortanför förbi Santa Monica. Det var lite kantigt att komma igång, benen var inte riktigt med, men det var ju morgon och då brukar det vara lite si och så. Men sen rullade det på fint, ända tills vi hade en liten bit kvar, då började vänster vad att protestera och jag fick ta det lugnt tillbaka. Inte bra naturligtvis, så efter duschen började jag leta upp stans tuffaste massör och hittade honom på La Sports Massage. Jag har nog aldrig hoppat och skrikit så mycket på en massagebehandling som där, men det var säkert bra. Nu håller jag tummarna. Efteråt blev det lite lek på stranden, en sen lunch på Whole Foods där man plockar vad man vill ha och så betalar man per vikt. Sen lite eftermiddagsvila och lite snicksnackande på deras terrass innan läggdags.

Onsdagen handlade mest om stranden, lek och träning. Jag kallar det för lek för det känns nästa så här, det känns inte lika seriöst som att gå in på ett organiserat gym som hemma, samtidigt som det är superseriöst för det finns folk som är hur vältränade som helst. Förmiddagen var lek med pilatesbollen och beachvollybollen, sen lunch innan vi gick bort till Arnold Schwarzenegger’s gamla favoritgym, Muscle Gym i Venice Beach. Vi hängde i sandlådan med en massa järnstänger bakom det inhängnade gymmet med en massa vikter. Men lite coolt att man kan göra så mycket utan vikter och det räcker med dessa järnstänger och det behöver inte vara så flashiga utomhusgym som nu poppar upp i Sverige. Jag avslutade dagen med att gå in till Santa Monica och köpa adapter som jag naturligtvis hade glömt så nu kunde både dator och mobil laddas.

Solnedgång Venice Beach
Solnedgång från terrassen i Venice Beach!

Strandleksaker

Strandleksaker!

Pilatesboll på stranden

Pilatesboll på stranden!

Volleybollkille på stranden

Volleybollspelare?

Volleyboll på stranden

Dolda talanger?

L-sits på Muscle Beach Venice Beach

Lite L-sits på Muscle Beach!

Ringar på Muscle Beach Venice Beach

Lite ringar på Muscle Beach!

Piren i Santa Monica!

Piren i Santa Monica!

Share Button
Publicerat den
Kategoriserat som Inlägg

2 kommentarer

  1. Ser inte fel ut. LA är toppen! och hela USA för den delen.

    Den lilla tv:n skär i mitt hjärta att höra, IFEn om jag får be :)

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *