Känner ni igen scenariot att man även på vilodagar har ett fokus på träning och löpning? Jag menar, bara för att man inte tränar en dag så innebär ju inte det att man inte gör något träningsrelaterat eller tänker något träningsrelaterat. Och jag tycker det är både naturligt och kul. För man kan ju faktiskt göra mer än att utöva sitt intresse, man kan ju göra allt från prata träning med andra, läsa träningstidningar, göra träningsprogram, tänka på kommande lopp och ja, bara fantasin sätter gränser.
Och jag kan erkänna att kroppen känner sig nog ganska nöjd med att den fick en träningsfri dag. Det är ju trots allt så att det är under träning vi bryter ner kroppen och under vilan vi bygger upp kroppen. Så låt kroppen bygga upp sig lite, även om det kan kännas kul att träna ofta.
För en vecka sedan satt jag i snön i Cervinia och byggde upp kroppen! :-)
Jag sitter ofta och funderar/planerar träning, på mina vilodagar. Jag tycker att jag bygger upp ett sug och en längtan efter att träna när jag gör det.
Sara: Precis så och jag tror det är ganska vanligt. Att tänka och planera för något gör ju att man ser fram emot det, ungefär som att planera en resa och sen åka.