Idag tyckte jag att det fick räcka med säsongsvila. Jag varken ville eller våga låta det gå in i december för hade jag inte kommit igång innan jul hade jag kanske suttit här en bit in i januari och fortfarande vilat.

Jag tog mig till Linnéas traditionella lördagslångpass som fick bra uppslutning av upp mot 20 löpare gissar jag. Jag hade ingen som helst aning om vad planen var men tänkte att det blir säkert bra. Ett lagom långt distanspass i runt 5 fart skulle sitta fint som uppstart. Och innan vi stack iväg hörde jag att planen var 24-25 kilometer och vi kanske skulle sikta på 5:20-5:30, det blir bra tänkte jag. Efter några kilometer delade vi upp oss i två grupper så vår grupp istället höll runt 5-fart. Även om kilometrarna rullade på så kändes det ändå som att ”oj, det här blir ganska långt” och jag kände att det inte bara är kroppen som måste vara med på ett långpass utan även det mentala. Jag kommer ihåg vid ett tillfälle när vi sprungit 15 kilometer och jag tyckte att ”oj, inte mer, långt kvar” när någon annan tyckte ”oj, redan 15 kilometer”.

Men det gick i ett skönt flow och det kändes bra. Jag hade egentligen inga problem mer än att frukosten hade bråkat lite med magen i början av passet. Strax efter 15 kilometer blev det snack om att öka lite och göra så fram till en punkt så att vi hade haft en fartökning i runt 5 kilometer gissar jag att det blev så här i efterhand. Och här kändes det att jag inte har det lilla sista i kroppen just nu, ingen riktig ork och inte riktigt van vid fart när det behövs. Jag tog helt enkelt väldigt slut sista kilometern i fartökningen och var tvungen att släppa.

Så här efteråt känns det bra att vara igång igen. Mot nya mål 2014!

Craft Sportswear underställ

Då var man igång igen!

Share Button