Det är i skrivande stund natten innan Frankfurt Marathon och vi närmar oss det konstiga fenomenet ”den timmen vi får uppleva två gånger”. Fram till dess att jag släckte lampan funderade jag inte så mycket, då hade jag annat för mig. Men sen, då satte tankarna igång. Och när tillräckligt många tankar hade passerat huvudet och jag kände mig allt annat än trött så tände jag lampan och öppnade datorn för att dela med mig av vad som händer i huvudet natten innan en mara, eller just denna maran just denna gången.

Det började med att jag började tänka i lite tider, utgångsfart, lagom tid på första milen osv. Men det slog mig också att det är lite lustigt för vi pratar ofta i dessa termer innan ett lopp, kanske speciellt längre distanser som marathon, vilken fart vi ska gå ut på osv. Och då är vi väldigt exakta och vi pratar om några sekunder hit och dit per kilometer och det verkar som vi har full koll och när vi blir trötta kommer vi ändå knappt tappa något alls för vi biter ihop, men ofta är sanningen en helt annan när vi är ute i verkligheten.

Jag tycker mig höra att det regnar utanför fönstret och samtidigt som jag inte är förvånad för det regnade lördag morgon också, så slår det mig att i sina planer och tankar inför loppet så finns det inget annat än att det blir okej väder. Men hur ska jag klä mig annorlunda om det ösregnar och vad har jag för kläder med för att ha innan och efter loppet om det regnar? Tankarna rullar iväg utan att egentligen inte komma i mål, för regnar det så regnar det, det går liksom inte att ändra på utan det är bara att stå ut. Men som sagt, det är sällan man tänker på att man måste förbereda sig inför att detta kan hända, på samma sätt som jag inte tänker på att jag bör ha solskyddsfaktor med till Boston Marathon.

Jag pausar mina tankar med ett toalettbesök. Samtidigt som det är frustrerande att jag inte kan somna så tar jag det än så länge med ro. Kanske dels för att jag vet att det inte bara handlar om sömnen sista natten och att jag faktiskt sov någon timme i eftermiddags, men också att jag vet att vi får en extra timme när klockan ska flyttas tillbaka.

Jag hittar en liten karta över loppet i goodiebagen man fått. Goodiebagen som i det här fallet är detsamma som påsen man ska lämna in kläder i. Och varför heter det goodiebag, det är ju ändå nästan bara skit i den. Men jag vecklar ut kartan och början se hur banan går och var vätskekontrollerna ligger. Det kanske inte spelar så stor roll, men eftersom jag gärna tar lite vatten efter att jag tagit mina doser av Enervit så försöker jag planera in var jag tycker att jag ska belöna mig själv med ett litet energitillskott.

Jag hoppades på att jag skulle blivit lite tröttare efter att ha skrivit detta, men nä, det verkar inte så. Men jag ska i alla fall lägga mig ner och vila och hoppas på det bästa. Vill sova nu bums, så att det snart blir morgon, frukost och kommer iväg till start.

Jag drömmer om fint höstväder till imorgon, men inser att det troligtvis inte kommer bli så!