Ja, det blev ju faktiskt start igår i Stockholm Halvmarathon. En behövlig sovmorgon, några telefonsamtal på förmiddagen och min vanliga sida som tidsoptimist gjorde att jag blev ganska sen innan jag kom iväg mot start. Jag hade inte hämtat ut min nummerlapp men det hann jag göra med 15 minuter till godo innan de stängde den utlämningen. Jag tog på nummerlappen och lämnade hysterien i Kungsträdgården så fort jag kunde. Jag tog mig bort mot starten för där gissade jag att bajamajorna skulle ha mindre kö och det hade jag rätt i. Efter det besöket träffade jag Magnus och vi joggade lite innan det var dags att ta sig in mot startfållan. Startområdet är lite kaotiskt och smalt så det är svårt att komma förbi en del startled om man ska längre fram, så man bör vara ute i god tid, vilket jag iofs tyckte att jag var. In i startfållan och ta sig fram en bit och sen var jag redo för startskott.
Träningen senaste månaden har varit ”konstig”. Allt från upplevelselöpning i berg, till företagslöpningar och ett eget läger i värmen. Det hela har gjort att det inte blivit den träning som jag själv hade valt att göra om jag varit på hemmaplan. Men så är det, inget att ”skylla” på, it´s a job and I like it!
Med tanke på hur träningen sett ut hade jag ingen känsla för var jag stod, jag har känt mig trött och ur form. Det var också en del av min fundering till om jag skulle starta eller inte. Men jag tänkte att det är bättre att vara med och se det som ett sätt att komma igång än att låta bli att försöka alls. Så att ta det lite lugnare i början lät som en bra plan, gå ut i en fart något över 4 min/km borde vara lagom och sen springa in i loppet och hitta ett tempo.
Startskottet går och vi drar iväg. Det är som vanligt trångt och knixigt med många svängar. Och sen skickar de ner alla löpare i en lång tunnel som jag inte tror så många gillar, bland annat inte GPS-klockorna som slår bakut. De första kilometrarna blir som de blir helt enkelt och det var inte förrän vid 3 kilometer jag fick en första koll på utgångsfarten, jämfört med att jag gärna vill se det både vid 1, 2 och 3 kilometer. Klockan stod på 11:33 och utgångsfarten var alltså under 4 min/km. Jag tänkte att jag skulle gå på känsla 1-2 kilometer till fram tills dess att man kommer in på Kungsholmen, för innan dess är det lite backar och knixigt. Det gick bra och 5 kilometer passerades på 19:27.
I nuläget så kändes det som att okej, jag tar mig fram i runt 4 min/km så det är väl bara att fortsätta med det så länge det går. Planen med en lugn start för att sedan kanske öka hade ju ändå gått åt pipan. Min nya plan funkade bättre och 10 km passerades på runt 39:30. Norrmälarstrand kändes som vanligt lång och jag tänkte att det vore skönt att vara på andra sidan vattnet, dvs på Södermälarstrand och runt 15-16 km. Men efter lite svängande vid slottet så var vi på väg mot slussen och just Södermälarstrand och jag tyckte det rullade på ganska bra. Det kändes som kilometerskyltarna kom ganska frekvent och jag kom in i en känsla att distansen nog skulle funka ganska bra. en bit in på Södermälarstrand passerades 15 km på runt 59:45 eller strax under timmen.
Men nu visste jag också att det är ett jobbigt parti kvar, efter att ha rundat Hornstull ska vi vid Tantolunden påbörja en lång uppförsbacke som efter backen inte går nedför, dvs ingen vila efter uppförsbacken. Jag fick sänka farten något och kämpa på lite uppför men det gick ganska okej. 18 kilometer passeras och vi kommer fram till den backe som jag fick mest problem med, den backen bakom Mariatorget där man är på väg fram mot Götgatan. Den är inte så lång men ändå en hyfsad backe och jag var lite trött. Äntligen framme vid Götgatan och svänga vänster och ner förbi slussen och sista kilometern in mot mål. Här möter man löpare som har gjort runt 13 kilometer och jag kommer ihåg hur jag valde att titta på dem. Inte för att chansen att jag skulle se någon jag kände var så stor utan för att jag skulle ha något att göra, för att det skulle hända något, istället för att jag skulle kämpa på i min ensamhet. Äntligen framme vid sista backen och in på upploppet. Jag såg klockan och jag tror jag ökade något för att komma under 1:25. Det lyckades för den officiella tiden blev 1:24:53.
Jag är nöjd med min tid och nöjd med mitt lopp. Lite över förväntan faktiskt och jag kanske kan se lite ljusare på framtiden än vad jag gjort senaste veckorna. Efter loppet träffade jag många bekanta vilket alltid är kul efter detta loppet. Många hade gjort bra prestationer men många hade också haft det lite jobbigt.
Idag är en ny dag och jag måste snart iväg för ett coachuppdrag. Det gör inte så mycket att det är en söndag, idag skulle jag ändå inte tränat för egen del.
Det blev ju ett bra lopp trots allt! Jag hade säkert fått ett bra startnummer!
Bra skrivet, och det verkar ju varit ett bra lopp, själv avstod jag pga sjukdoms känsla, men det kommer många flera lopp :-)
Grattis till ett väl utfört lopp! Måste kännda dig grymt nöjd att du trots allt valde att starta!
En kanontid ju! Du är grym som vanligt! Grattis :)
Jag säger det igen – BRA jobbat coach! :)
Härligt att du kom till start och presterade så bra!
Grattis till ett bra lopp. Skönt att kroppen svarade så bra!
Helt galet bra ju! GRATTIS!
Jag måste ha passerat dig där någonstans efter Tantostigningen utan att märka det, jag associerade väl inte dig med Linnea-linnet.
Det finns et Youtubeklipp (med i min race-rapport som kommer ikväll) från 18,5km vid slutet av Tanto-stigningen, där är du fortfarande före mig.
Jag var också rejält trött i stigningen men vann många placeringar, nästan 200st, mellan 5-20km genom att bara hålla jämn fart, förra året öppnade jag lite tuffare och tröttnade sista 5km, i år blev femman mellan 15-20km min snabbaste. Trevligt att hälsa lite kort där i målfållan också!
Härlig läsning – tack för den.
Såg att tiden enligt hemsidan var 1.25,57 – konstigt det där..
Danne Blom: Tack tack och synd att du inte kunde vara med, men som sagt, det kommer fler lopp!
Helena: Tack och ja, det är mycket det, att jag fick ett besked som var bättre än väntat var ganska skönt!
Pilla: Haha, grym som vanligt vet jag inte, men den här gången gick det bra! ;-)
Anna: Tack och tack detsamma!
Helene E: Ja, det var skönt. Hur gick det för dig?
Rund är också en form: Tack och ja, den här gången skötte kroppen sig!
Ingmarie: Ja, det var hyfsat! :-)
Staffan: Jag sprang i Linnéa med keps och jag kände inte igen dig bakifrån i vitt. Men jag tror du sprang förbi direkt efter långa Tantobacken, alltså väldigt direkt efter där filmaren stod. Jag hade riktigt dålig 19:e kilometer. Ja, kul att ses lite snabbt, tyvärr alldeles för kort stund bara!
Kalle: Tack tack: Nja, jag hade 1.25.57 förra året, så det kanske är den tiden du sett?
Ja, jag tappade bort både dig och Erik med en gång men jag hade också ganska bråttom därifrån i år och stannade inte på något postrace-häng i Kungsträdgården utan fick skjuts hem av en kompis istället!
Staffan: Ja, det är så svårt det där och speciellt på det loppet tycker jag. Det är så många man vet ska springa och ändå så dyker det bara upp fler lite överallt så man hinner liksom inte med alla. :)
Gratis till en fin tid! Det var min första Sthlm halvmara och jag håller med dig – både om tunneln och backen efter Tanto.
Det gick bra för mig. Sprang på 2 timmar och 30 sekunder. Ingen tid att hurra för, min sämsta hittills, men jag är ändå glad och nöjd! Härlig stämning och trevlig bana!
Lotta: Tack! Ja, banan är inte helt perfekt! :)
Helene E: Det var ändå bra gjort, det var längesen du sprang ett lopp och du var med och nu är du med i matchen igen. Så bra där!!