Lighthouse Run på Playitas

Här på Playitas finns det något som heter Lighthouse Run och det är ett litet lopp som är på runt 13,5 kilometer. Namnet har loppet troligtvis fått från att man helt enkelt springer från Playitas och upp till ett Lighthouse, alltså en fyr. När jag tyckte det lät som en kul grej visste jag inte riktigt att det var ett lopp utan trodde mer att det skulle vara en form av social run där man springer i grupp. Nu blev det liksom lite jobbigare…

Loppet startar redan 08:15 och även om jag är morgontrött så är det bra att det startar så tidigt, för innan man är tillbaka har solen hunnit koma upp ordentligt och det blir fort ganska varmt. Men 13,5 kilometer, hur jobbigt kan det vara för en maralöpare kan man undra? Då är svaret jäkligt jobbigt, för det är inte distansen som tar ut sin rätt utan backarna. I grova drag kan man säga att det nästan aldrig var platt. Lite mer detaljerat så kan man säga att de första ca 3 kilometerna gick uppför för att sen börja bölja upp och ner lite mer och faktiskt innehålla några partier platt. Strax efter 5 kilometer inser man att backarna man redan ”klättrat” upp för inte var så mycket att bråka om, för nu skulle det bli klättring på riktigt. Det nämndes innan start att sista biten upp till vändningen vid fyren var en klättring på 800 meter med i snitt 15 graders lutning. För mig som är bäst när det inte är några backar alls fick det ganska jobbigt där.

Men efter den tuffa klättringen fick man ta en snabb blick på utsikten och sedan börja rulla neråt igen. Jag började tänka på hur stumma mina lår var i slutet av Boston Marathon tidigare i år efter att ha sprungit en del utför på slutet och undrade om samma sak skulle kännas nu. Så blev det inte riktigt, men det blev jobbigt ändå. För efter klättringen var det svårt att riktigt hitta tillbaka, jag var trött helt enkelt. Men kilometrarna försvann bakom mig lite snabbare än i början i alla fall och efter runt en timme var jag tillbaka på Playitas igen.

Jag minns att guiderna på rundvandringen nämnde att var man löpare och kunde tänka sig att springa distansen skulle man ta chansen, antingen i detta lilla arrangerade lopp eller på egen hand. Som vanligt har jag lite svårt att tänka på fin utsikt och annat när jag springer ”lopp”, men jag tog chansen att se mig omkring lite när jag vände vid fyren och det var faktiskt ganska häftigt. Så när ni är på Playitas, ta chansen att springa till Lighthouse, antingen i loppet eller på egen hand.

LighthouseRun3

Vi tappra deltagare innan start!

LighthouseRun5

En del av klättringen upp till fyren och vändpunkten!

LighthouseRun6

Soluppgången från toppen av berget uppe vid fyren!

LighthouseRun1

Och med stapplande steg tar jag mig i mål!

Share Button
Publicerat den
Kategoriserat som Inlägg

4 kommentarer

  1. Jenny: Ja, fin utsikt, men det var nästan svårt att tänka på det så trött som jag var idag! :-)

    Anneliten: Jag gissar att det är en gång i veckan. Det känns som en typisk sådan grej.

  2. Grejen är ju också att det är lite av en chock start eftersom backen börjar ganska omedelsbums. :-)

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *