Igår hade ett av företagen jag springer med en liten egen tävling för deras anställda. Vi coacher var också där för att hålla i uppvärmning, peptalk, tidtagning vid målgång och vi skulle också springa med i loppet utplacerade i fältet. Jag blev den som skulle hålla täten och agera hare och det var några som ville sikta mot att hålla runt 4 min/km på den 5 kilometer långa banan. En bana i Hagaparken som bland annat innehöll backen upp till tälten och en väldigt lerig och sugande del i skogen som skulle springas två gånger. Men det gick bra och det var ett par som hängde med ganska bra och många som sprang på fina tider. Det kommer bli ännu bättre till Midnattsloppet senare i sommar.

För egen del är jag också nöjd, det var inga problem att hålla runt 4-fart och ändå känna att det var under kontroll och jag kunde prata till och peppa löparna under vägen. Så även om det varit lite mindre löpning senaste veckorna på grund av skadan så finns det ändå där. Så här dagen efter känner jag lite lite i vaden när jag verkligen känner efter. Det är ingen smärta, bara en liten liten känning, men jag vill naturligtvis att den ska jobbas bort den också. Efter jobbet var det att kasta sig vidare på lite fest, en fest med lite ultralöpare, men det är en annan femma…