Kontraster

Det är aldrig rätt tidpunkt att vara skadad och när det händer tänker många av oss just så, ”nej, inte just nu!” Samtidigt som både jag och mina inblandade naprapater fortfarande är positiva när det gäller vaden inför lördag så tänker jag en del på olika skadesituationer. Och då tänker jag inte på mig själv utan de som är drabbade på ett sätt som är 700 resor värre. Vi har till exempel våra svenska höjdhoppare Patrik Sjöberg och Kajsa Bergqvist som båda har råkat ut för skador i skeden som varit förödande inför deras medverkan i stora mästerskap. Men mest tänker jag på den kinesiska häcklöparen Liu Xiang. Liu vann OS guld på 110 meter häck vid OS i Aten 2004 och tangerade världsrekordet från 1993. Inför hemmaspelen i Peking 2008 var landsidolen Liu stor hemmafavorit. Men något stod inte rätt till. Man såg genom tv-rutan att Liu hade ont, väldigt ont, innan start. Och efter en tjuvstart i fältet gick det helt enkelt inte längre, Liu lämnade OS arenan gråtandes utan att starta och jag tror hela Kina och halva idrottsvärlden grät med Liu.

Så om jag kan starta i Stockholm Marathon på lördag eller inte är egentligen ingen stor grej i det stora perspektivet. Men det är klart att jag vill springa, detta har jag tränat för och sett fram emot. Men om jag inte kan, ska jag försöka att inte deppa ihop för mycket utan istället försöka lyfta blicken och tänka på det som har varit tvungna att ställa in mycket viktigare tävlingar än detta.

Liu_xiang_2004

Liu Xiang

Share Button
Publicerat den
Kategoriserat som Inlägg

3 kommentarer

  1. Du förtjänar att få springa för du har så sunt tänk och fint perspektiv! Det är en gåva! Heja vaden!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *