Idag har jag gjort två viktiga och nyttiga löpaktiviteter, utan att ha sprungit en meter och dessutom innan klockan 9 på morgonen. Jag började med en frukostdejt med en grymt bra och inspirerande löpare som dessutom är väldigt företagsam och inspirerande. Jag fortsatte till Access Rehab och ett möte med rekommenderade naprapaten Björn. Och efter besöket kan jag helt klart också rekommendera Björn.
Jag har haft problem med en fot till och från sen i somras och det var häftigt hur han ganska snabbt fattade vad det handlade om, hur det hängde ihop och även kunde rycka den ”rätt” till viss del, för visst var det så att jag var väldigt stel så foten inte vill göra klart sin rörelse som på något sätt gjorde att jag landade lite snett och belastade således foten fel. Sen var det dags att få musklerna att slappna av så att det skulle bli ännu bättre och det var då det var dags, för de hemska nålarna. Jag gillar inte det, men det gick okej. Jag låg på mage så jag slapp ju i alla fall se eländet. Och när nålarna var på plats, jag då ska det skickas ström genom kroppen, bara som ett 9 voltsbatteri, men ändå. Men direkt efteråt kom belöningen, när musklerna hade svarat bra på behandlingen och när Björns behandling av vaderna knappt kändes jämfört med ganska så ont innan nålarna, ja då fick jag väl acceptera att köra lite med nålar.
Av detta har jag bland annat lärt mig att man ska söka hjälp när det är något som inte står rätt till. Får man inte den hjälp man behöver av den naprapaten, sjukgymnasten eller vem det nu må vara som alltid har varit så bra, var inte rädda för att testa någon annan. Alla är inte lika bra och alla kan inte kunna allt.
Här skulle det kunna vara en bild på mig med nålar i benen, men det hoppar vi över…
