För snart en vecka sen käkade jag långfrukost med en fantastisk löpare. En inspirerande, coachande och väldigt duktig löpare. Vi satt nog närmare 3 timmar och bara tjattrade på och tiden bara försvann. Även om det då fortfarande var november så kändes det nästan som december eftersom det var så ruggigt väder ute och inne var det varmt och småmysigt på vårt frukostfik. Jag tänker fortfarande på denna frukost och känner hur glad och pigg jag blir av att sitta och prata löpning och känner att jag verkligen trivs med det jag håller på med. Och nu när jag insett detta tänker jag gärna lite mer på denna frukost och alla andra möten och människor jag råkat träffa via löpningen. Fantastiskt!

Så varför inte testa att göra samma sak som jag gjorde. Träffa någon ni tror att ni kan ha ett gemensamt intresse med och dra nytta av varandra. Var inte rädda för att fråga, de allra flesta blir glada av att få en fråga och en chans att hjälpa till. Tillsammans tar vi löparvärlden framåt!

Ett litet glädjeskutt är alltid på sin plats!