Det har varit lite svårt med fokuseringen idag måste jag erkänna. Jag tittar lite på TV, jag kollar lite på nätet och jag ser lite vad folk skriver på facebook. Mycket av det jag är nyfiken på har med New York och stormen att göra. Hur ser det ut med flygen? Hur ser vattenläget ut i New York och vad säger alla blivande NYCM-löpare på bloggar och facebook?
Det är lite kul att ”ta ett steg tillbaka” och fundera lite på hur olika löpare ser på situationen. Många har en positiv inställning som i stort går ut på att det löser sig säkert med både flyg och marathon och ser fram emot både resan, staden och loppet. Om New York som stad inte kan visa upp sitt ”vanliga jag” ser man inte nödvändigtvis det som något negativt utan ser det snarare som chansen att få se något ovanligt. Man tror också att New York borna kommer göra allt för att allt ska bli så bra som möjligt trots det inträffade. Och det bästa vi löpare kan göra måste väl vara att åka dit och bidra till den folkfest de bjuder på och inte stanna hemma i Sverige? Jag själv har lite svårt att förstå varför man hellre stannar hemma än att åka till den roliga staden New York och det häftiga New York City Marathon, bara för att allt i New York kanske inte är ”som vanligt”.
Jacqueline Kennedy Onassis Reservoir mitt i Central Park i New York
Tycker också det är lite spännande att följa NYC dramat, men riktigt tråkigt för de löpare som laddat och får laddningen förstörd… Har man varit i NYC innan så visst, kul att åka dit när staden är i nöd men annars kanske det inte är lika skoj… Fast NYC är ju alltid NYC
Pilla: De löparna som får laddningen lite förstörd är de som redan är på plats och kanske inte har ström och liknande. För oss andra gäller det bara att inte tappa fokus utan se fram mot loppet som vanligt. Och oavsett om man är i New York för första gången eller inte så tycker jag som du, det är ändå New York. Och är det ett annorlunda New York är det spännande i sig att få uppleva, oavsett om man har varit där tidigare eller inte.
Håller helt med dig. Själv är jag på väg över för första gången och sambon ska springa maran (om det blir av) och jag ser ingen anledning till att stanna hemma för att det är kris. Det gör det intressant på ett annat sätt. Det som berör mig mest är de människor som drabbats men de får det varken bättre eller sämre om jag stannar hemma istället.
När åker ni? Jag och Fredrik åker i morgon om allt går enligt plan. Men det är ganska mycket som motarbetar oss på alla plan just nu så det vetetusan om vi kommer iväg. Kan man lämna en dotter med 40 graders feber hemma? Kommer Fredriks halsonda hinna gå över och kommer han kunna starta? Halva resan packad. Väntar med spänning om jag kan packa även den andra halvan!
Catharina: Håller helt med dig! Jag tror att det bästa vi kan göra är att åka dit och göra det bästa av allt. De är stolta över sin stad och sitt lopp och då vore det inte så schysst att skita i att åka dit bara för att allt inte är perfekt. Man skiter ju sällan i en vanlig resa för att vädret kanske inte är det bästa, så varför skulle man skita i denna resa? Hoppas ni får en kanonresa!
Anna: Jag åker på fredag. För din del är det ju ”allt annat” som måste klaffa för att du ska komma iväg. Men det låter som om det är dotterns läge som gör ”resa eller inte resa”. Fredrik kan ju resa, där är det ju mer ”start eller inte start”. Vi håller tummarna att det går bra med allt så ni kommer iväg och alla kan starta!