Det är en väldigt konstig senhöst. Roliga lopp avlöser varandra och än är det inte slut heller. Och samtidigt som det hela tiden finns roliga saker framöver så tycker jag att jag är ganska bra på att njuta och ha kul på varje grej som passerar förbi. Men det lite underliga är att jag känner mig tokladdad – på att börja träna för nästa säsong!

Och jag är inte ensam om detta heller, snarare tvärtom. Lite överallt, från alla möjliga håll, hör jag en stark vilja att ge sig in i en uppbyggnadsträning, en grundträning för att alt ska kunna bli så mycket bättre till 2013. Att detta kommer ske på vintern verkar inte spela någon som helst roll. Och imorgon är det uppstart av TSM – Team Stockholm Marathon – för de som vill träna gemensamt inför Stockholm Marathon nästa år. Jag kan tänka mig att där kommer vara fullt av laddade löpare som ser fram mot en vinter och en vår som gör dem redo för Stockholm Marathon 2013. Även bland mina adepter som jag coachar finns det ett stort engagemang och en vilja att göra sitt bästa för att lyckas med sina mål 2013. Adepternas vilja smittar också av sig på mig som gör att jag också måste vara på tårna för att kunna hjälpa dem så bra det bara går.

Det blir också naturligt att jag både för egen del och för mina adepter del funderar i vad som ska göras, vad som ska tränas, vad som ska fokuseras på, hur passen ska se ut osv. Jag gillar att fundera på dessa detaljer för att det ska bli så bra som möjligt. På samma sätt som jag kan lägga väldigt mycket tid och energi för att göra en fyrverkeridesign så perfekt som möjligt, även om det kan vara svårt att förstå för någon som inte är pyrotekniker. :)

Jag är tokladdad på nästa säsong, är du?