Alla intervaller behöver inte alltid gå i fullt ös. Det finns olika typer av intervaller som springs i olika hastigheter i olika syfte. Idag på Linnéaträningen sprang jag något jag själv kallar för flytintervaller. Vi skulle springa tusingar och jag ville få med mig en känsla av att jag höll strax under tänkt marafart i ett okej flyt så jag siktade på jämna intervaller i 4 min/km och verkligheten blev något fortare, men marginellt. Det gick bra, känslan var okej, men inte perfekt. Efter 4 tusingar körde jag också 4 stycken 400-ingar i lite högre fart, kanske runt 3.45 min/km. Det kändes nästan bättre, det fanns ett flyt och jag kunde hålla det i den distansen.

Jag gillar att dela upp intervallpassen på detta sätt. Det känns bra att börja med några längre intervaller och avsluta med några kortare intervaller i något högre fart. På något sätt släpper man lös benen lite mer i de kortare snabbare intervallerna. Och har det känts jobbigt på de längre intervallerna kan man ofta få med sig en lite mer positiv känsla från de kortare intervallerna som man avslutar med.

Vi är många som tokgillar adidas adizero adios 2