Idag var jag med på IF Linnéas träning. Ja, jag vet, jag borde vara med där oftare. 4*2000 meter i kuperad terräng stod på programmet. Totalt 8 km är ganska långt i intervallform och sådana långa intervaller i kuperad terräng kan både vara ett svårt pass och ett jobbigt pass. Det är inte lätt att känna vad som är lagom och rimlig fart så att man kan hålla samma fart genom alla intervallerna. Det märktes också eftersom en del gick ut i mycket högre fart än de skulle lyckas hålla hela vägen. Tyvärr, men inget ovanligt.

Jag siktade in mig på en kille som är något bättre än mig på relativt korta distanser och framförallt springer han som en klocka. Okej, i några hundra meter på första intervallen föll jag för snack och grupptryck och följde med några som rusade, men sen blev jag klok igen och höll mig till min plan. Vilan var bara 60 sekunder vilket är lite men också bra i dessa längre intervaller, det gör att passen verkligen blir ”tävlingsfartliknande”. Intervallerna gick bra även om det tar emot en del att springa tuffa backar som absolut finns på denna sträckning. Det gick också ganska bra att följa min hare till en början med på tredje intervallen blev jag lite efter så att jag inte kunde starta samtidigt på sista intervallen eftersom vilan då hade blivit för kort. Istället hängde jag med nästa gäng som drog iväg och det gick utan större problem, en liten skillnad i fart kan vara stor skillnad i ansträngning, det får bli dagens statement!