Intervaller är bra, men det ska göras också. Intervaller är bra, men det är jobbigt också. Idag gjorde jag i alla fall ett försök, men om det var speciellt lyckat vet jag inte. Jag har gått och funderat på längre intervaller, men när det väl var dags idag så skulle jag springa 800-ingar. Jag tänkte att jag skulle springa dem på 3 minuter eller strax under, vilket skulle betyda en kilometerfart på 3.40-3.45 min/km. En minuts vila fick räcka.
Efter en liten jogg bort till tartanbanan satte jag igång. Jag kände på mig att första inte gick så fort och det brukar sällan första göra, så jag kände mig trots allt inte så orolig. Första slutade mycket riktigt på beskedliga 3.04. Direkt ut på andra hade jag en bättre fart, jag kände det och jag såg det på klockan. Jag tänkte att det borde bli lagom men det gick lite för fort och andra gick på 2.52. Tredje var inget undantag och även den gick på 2.52. En minuts vila kändes okej i början men blev kortare och kortare. När jag började fjärde intervallen var jag inte helt pigg och det blev en väldigt jobbig intervall. Jag höll väl ihop farten okej första 400 men sen blev jag bara tröttare och tröttare. Så även om jag höll ihop intervallen till 2.54 hade jag fått göra det med stor insats, så stor insats att jag låg kvar på marken och inte orkade köra en femte intervall.
Istället för fler 800-ingar tyckte jag att några 400-ingar fick det bli. Det blev 3 stycken innan jag kände mig slut igen. De gick på 80, 80 och 82 sekunder som motsvarar dryga 3.20 min/km. Totalt sett ett intervallpass där jag kände mig tröttare och tyngre i benen än vad jag är van vid. Ingen bra upplevelse igan, men intervaller är bra, så det är bara att testa snart igen.
