Varför anmäler man sig?

Vad innebär det för dig att anmäla dig till något lopp? För mig innebär det att jag har bestämt mig för att jag vill delta i loppet. Och jag trodde kanske det var en naturlig anledning, men kanske inte. Vi såg hur över 4000 (av 21000) löpare aldrig kom till start i årets Stockholm Marathon, men visst, det var väldigt speciella väderomständigheter. Men i årets Göteborgsvarv, som hade bra väder, så var siffrorna ännu värre, där var det nästan 30% eller runt 18000 som inte kom i mål. Jag undrar hur det är i Vätternrundan som är på gång nu och även i Lidingöloppet och Vasaloppet. Vad är det som gör att så många skiter i att komma till start?

I New York Marathon brukar de säga att 95-98% kommer till start och genomför loppet och de hävdar att det beror på att det är svårt att komma med och många har kanske bokat startplats och resa flera år i förväg. Innebär det att våra svenska lopp är så mycket mindre värda eftersom vi behandlar dem som vi gör?

Naturligtvis finns det de som har rimliga orsaker, som skador och det kan hända alla. Men jag kan tänka mig att det också finns de som har mindre relevanta bortförklaringar. Kanske är rädd för att inte slå pers eller att få stryk av andra/någon man känner. Och visst, alla får göra som man själv vill, men jag kan inte låta bli att tycka att det är lite synd. Tänk på alla dessa anmälningsavgifter som företag och sponsorer betalar in till Göteborgsvarvet och andra arrangörer i tidiga skeden som sedan någon struntar i att använda. Betalar man tillbaka anmälningsavgiften till sitt företag eller sponsor om man inte startar? Troligtvis inte. Och i dagens läge där många populära lopp blir ”fulltecknade” kan jag inte heller låta bli att tycka synd om de som faktiskt ville vara med men inte fick en plats, samtidigt som det är en så stor del av de anmälda som struntar i att ställa upp. Jag kommer ihåg hur jag på TV har sett en kille som år efter år bara springer halva Stockholm Marathon och inte planerar att springa mer än så. Och han tycker det är kul och är nöjd med halva distansen. Samtidigt som det är svårt att säga att han inte får göra som han vill, han har ju trots allt betalat anmälningsavgiften, så kan jag inte låta bli att tänka att han tagit en plats från någon som ville vara med och springa hela distansen.

Share Button
Publicerat den
Kategoriserat som Inlägg

11 kommentarer

  1. Sant! Dock är det ju bra att man i de flesta lopp kan köpa och överta en startplats från någon annan (dock mot en kostnad). Kan tänka mig även att lopparrangörerna jublar åt att de får inkomsterna utan att behöva stå för nämnvärda kostnader för no-show deltagarna. kanske läge att införa böter för de som inte ställer upp…

  2. Sant och trist. Jag tycker mig ibland höra attityden att ”jag anmäler mig om i fall att jag får lust att delta för det blir ju fullt sen” får man sedan inte lust så struntar man i att delta så där går ett antal platser bort, sen är det de som planerat att delta som inte tycker att formen är där den borde vara och därför skippar. Det är hög tid att samtliga lopparrangörer inför en möjlighet till namnbyte då skulle fler som vill delta ha möjligheten.

  3. Tror också som Maria att många anmäler sig för att kunna springa om de har lust sen när loppet väl kommer, inte för att de verkligen har bestämt sig redan på anmälningsdagen för att genomföra loppet.
    Tycker också att det är riktigt tråkigt att man inte kan ta över startplats och få ändra namn på den i de stora loppen, t.ex. Stockholm Marathon. Många vill ju inte att någon annan ska springa i deras namn och själv skulle jag aldrig kämpa för att göra ett bra lopp om jag hade fått övertagit en plats men inte fick springa under min rätta identitet. Antar att de är rädda för haussade svarta marknaden-priser men det är ändå tråkigt att det aldrig blir en ändring i bestämmelserna…

  4. Håller med dig även om jag kunde önska att fler lopp medgav överlåtande av startplatser lite mer generöst. Vasaloppet gör ju det t ex. Det skulle underlätta för fler att få köra det lopp de verkligen vill.

  5. I Sverige ar det val mkt kompispress (fylle uppgorelser) och en cool faktor att gora vissa lopp….I USA verkar det som Marine Corps ar likadant…loppet salde slut pa 2:41 timmar……Sjalv jagar jag nu en plats da de har ett bra transfer program (jag jobbade nar de oppnade upp o hade ingen chans att anmala mig)…man far fiska runt pa deras facebook och ha en jakla massa tur

  6. Precis som många ovan nämnt är det överlåtelse av startplats som är kruxet…

  7. Jag är anmäld till maran men kan inte springa pga graviditet. Jag mailade arrangörerna tidigt och sa att de kunde överlåta min startplats till någon annan. Har nu ändå fått startbeviset. jag kan iofs förstå att de får oerhört många mail och kanske inte hinner/prioriterar alla. Men lite synd ändå.

  8. Tror att många anmäler sig i tron om att de ska börjar träna och komma i form. D-day kommer och träningen har uteblivit… då ligger man kvar hemma med ”ont” i foten.

  9. Alla: Intressant ämne tydligen! :) Jag tycker också att fler arrangörer borde tillåta överlåtelser med namnbyte, men jag tror inte det hade hjälpt helt och hållet. Dels tror jag många skulle skita i att försöka överlåta sin plats, speciellt om man inte betalt för sin plats utan fått den av företag eller sponsor. Dels tror jag att det kan vara svårt att hitta en ersättare när man kommer på att man ska skita i loppet sista veckan. Skada (eller graviditet) är okej. Och har man fått sin startplats från företag eller sponsor och skiter i det utan att man är skadad borde man betala tillbaka avgiften till de man fått den av. Företagens friskvårdsbidrag blir inte speciellt välanvända om de tänkta deltagarna skiter i att delta.

  10. Det tål att nämnas att flera lopp, t.ex Sthlm marathon, ganska nyligen har AVSKAFFAT möjligheten till namnbyte. Jag har tidigare överlåtit eller skjutit upp min plats ett par gånger, pga bland annat begravningar och skador, men numera föredrar arrangörerna alltså en större andel dropouts. Det är därmed lite fånigt att skryta med ”X tusen anmälda”, när man i praktiken har ordnat det så att det blir betydligt färre som ställer upp. För arrangören är det förstås en enkel ekvation, han drar helt enkelt in mer pengar på färre löpare. Vilket möjligen kommer oss alla tillgodo genom lägre anmälningsavgifter, men visst är det trist.

  11. Jag har varit anmäld till Göteborgsvarvet och inte kommit till start pga en dålig höft. Första året uppkom skadan några månader innan loppet när jag redan var anmäld, och andra året trodde jag att skadan skulle läka men det blev inte så bra att jag ville springa hela 2 mil.
    Jag tycker att det är synd att platserna tar slut så snabbt och att man ändå inte får sälja sin plats! Känns som ett smidigt sätt för arrangörerna att tjäna pengar tyvärr!
    Inför nästa år har jag inte anmält mig och kommer inte att göra heller, är lire trött på att lägga pengar på det loppet…

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *