Idag var det dags. Det bestämdes redan igår och det är så det måste gå till. Jag pratar om att jag fick till ett långpass och för att lyckas med det måste jag bestämma mig dagen innan. Och när det gäller just långpass har jag börjat inse att det är bästa att ta det direkt efter frukost.

Jag satte mig framför datorn och gmap-pedometer, som är en helt fantastisk sida för att planera rundor och kolla distanser. och egentligen alldeles för nära efter frukosten stack jag ut. Jag hade ett tajt schema för jag skulle hämta Sara efteråt som var ute och cyklade. Och efteråt hade vi fika inbokad.

Det planerade långpasset var på 30 km och det kändes lagom inför maran om två veckor. Jag hade väl egentligen inga krav på att ligga så mycket under 5 min/km, om det inte var för tiden jag skulle hämta Sara efteråt. Jag hade ingen vanlig klocka utan satte bara igång tidtagningen på telefonen, som jag också hade sällskap av i form av radiokanalen Rock klassiker.

Jag drog iväg och landade in på en snittfart runt 4.30-4.40 min/km och sen låg jag nog där ganska jämnt och fick väl runt 2.15-2.20 i sluttid. Det rullade på ganska bra men visst hade jag någon liten svacka runt 20 km. Annars är det inte så mycket att säga om passet, det rullade på bra helt enkelt. Jag kände inte heller att jag hade någon anledning att sänka farten när det nu blev den utgångsfarten. Det jag tänker mest på är hur jag ska kunna springa 20 sekunder snabbare per kilometer och dessutom i mer än en mil till. Ja, ja, jag får hålla tummarna helt enkelt.

Efteråt mötte vi den alltid lika sprudlande glada Ingmarie och hennes bror. Ingmarie var också hemma i Halmstad och vi får se om vi får till ett gemensamt träningspass innan vi måste åka upp igen. Ingmarie som bland annat vunnit Stockholm Marathon satte stjärnstatus på fikan på Caffe & Company och jag måste erkänna att jag kände hur motivationen och inspirationen fylldes på.

Sara, Ingmarie och Snabba Fötter

Share Button