Hederligt distanspass

Idag är det helgdag och det har varit blåsigt i Halmstad och vi har bara suttit inne hela dagen. Vi har sett både orientering och cykel på TV, men hoppat över hockey och fotboll som säkert också funnits på TV (för det finns väl alltid?). På något indirekt sett har det väl laddats för någon form av träning men jag hade egentligen inte bestämt mig för vad. Jag har varit inne på intervaller på bana, men det blåser en hel del. Jag tänkte också gå till gymmet, faktiskt, men de har nog stängt idag.

Istället blev det ett hederligt vanligt distanspass på 13-14 kilometer uppe på Galgberget. Tänkte på hur bra och enkelt det är att ta sig till Galgberget här, 5 minuters jogg så är man där, jämfört med en massa bilåkande för att komma till Hellasområdet utanför Stockholm. Jag tänkte också på att den här typen av träningspass också bör få plats i träningen, även om jag ibland tycker att varje träningspass ska ha en mening och det kan vara svårt att hitta med denna typ av träningspass.

Jag joggade upp till Galgberget och sprang fyra varv på 3:an och joggade hem igen. Ibland har jag en känsla, framförallt i början på träningspass, att benen inte är sugna på att springa, kanske tunga eller bara vill vägra. Då känns det också konstigt hur jag bara några dagar tidigare har sprungit ett lopp bra. Det kan också göra mig nervös om jag har ett lopp ganska snart. Man vill ju att det ska kännas bra varje gång. Idag var det så och jag fick kämpa mig igång. Men, nästan precis som vanligt, så kommer jag igång. Idag tog det 5-6 kilometer innan jag kände att jag var igång. Det var till och med så jag funderade på om jag skulle fortsätta. Men, jag fortsatte och tredje varvet gick bättre och fjärde varvet flöt sedan på av bara farten. Skönt när det ordnar upp sig!

Share Button
Publicerat den
Kategoriserat som Inlägg

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *