Jag tittade på sändningen från Terräng EM igår och SVT hade lyckats ställa upp med bästa programledarna, Jacob Hård och Anders Gärderud. De är bra, snackar inte så mycket skit och är väldigt detaljrika. Framförallt Anders är väldigt bra att ta fram begrepp som han säkert använde sig av i sin egen elitsatsning som gav honom guld i de Olympiska Spelen i Montreal 1976 på 3000 meter hinder på nya världsrekordtiden 8.08.02, en tid som stod sig som världsrekord i 2 år och som svenskt rekord i 31 år.

Under sändningen från Terräng EM använde hade flera gånger uttrycket ”tillgång till sin egen kropp” och det kan ju låta konstigt, har man inte alltid tillgång till sin egen kropp? Det Anders menar är att man ska känna sin egen kropp så väl att man vet hur fort man kan springa för att hålla hela vägen i mål, dvs inte gå ut för hårt och inte för löst. Springer man t ex på bana får man ju vid varje varv reda på senaste varvtiden och kan springa väldigt jämnt på en jämn bana. Men i terränglöpning så är banan varierande och det finns inga korta varvtider som kan ge dig ett besked på om du springer lagom fort. Det gäller alltså att ha tillgång till sin egen kropp för att känna vilken fart man för dagen kan springa i för bästa möjliga resultat.

Anders Gärderud spurtar mot mål och OS-guld i Montreal 1976 på nytt världsrekord 8.08.02