Tankarna kring loppet har tidigare handlat lite om hur tuff banan är, hur trångt det kommer att blir, är det möjligt att springa fort, osv. Anledningen till detta är att en del säger att banan i New York är jobbig, kanske värre än i Stockholm och kanske alltså inte är någon bana man sätter pers på. Därför säger en del att man ska strunta i klocka, tider och allt sådant och bara springa och ”njuta” av stan och publiken.

Jag tror också att detta kan vara något som kommer diskuteras lite dagarna innan loppet. Kanske jag får en känsla för om majoriteten är i New York för att prestera eller om de ser det som en chans till kombinerad semester i New York.

Inget behöver vara rätt eller fel, men jag tror jag kommer ha svårt för att ta det lugnt och bara springa och titta runt när väl startskottet har gått. Då är det säkert precis som vanligt, fullt fokus på att komma iväg bra i en lagom fart på första kilometern för att sen landa in på en lagom hög fart men som förhoppningsvis också känns bra. Sen gäller det att hålla koll på kilometertiderna så att de ligger jämnt och bra och att man delar upp loppet i mindre delar och hela tiden ser positivt på situationen. Nu finns det kanske en del läsare som tycker jag verkar väldigt detaljerat nördig, men det är så jag springer och jag tror att man måste använda huvudet och springa smart för bästa möjliga resultat. Jag tror också det hjälper att vinna mot den mentala trötthet som kommer i slutet av ett marathon.

Ytterligare en tanke som några har påmint mig om, men som jag själv inte tänker så mycket på, är om eller hur mycket maran i Amsterdam sitter kvar i kroppen. Jag tycker ju själv att jag inte känner något av den, men frågan är, kan jag känna det så här till vardags? Jag vet inte. Och om det är för nära och att jag inte riktigt har återhämtat mig ännu, hur märker jag det då? Eller märker jag det alls, mer än att det går lite sämre? Och om det påverkar och jag känner av det, hur yttrar det sig då? Är det så att jag får svårt redan första milen att hålla en tillräckligt hög fart utan att göra av med för mycket energi och på så sätt märker detta tidigt i loppet? Eller är det så att det blir på slutet av loppet som jag får svårt att hålla farten uppe och att jag helt enkelt inte orkar mer? Frågorna är många och svaren dessvärre färre. :-)