I eftermiddags landade vi i Amsterdam och det första jag tänkte på var, skönt väder. Så varmt att när vi lämnade väskorna på rummet lämnade jag också jackan, det var dumt gjort, för det blev kallare fram på kvällen. Men det kan nog bli bra väder att springa i på söndag, men frågan kommer som vanligt vara, hur ska man klä sig?

Amsterdam är nog ingen jättestor stad men det har ändå verkat som maran är ganska stor, med sändning i Eurosport och allt. Men än så länge har vi inte märkt att det ska springas marathon i stan i helgen. Det var inte direkt någon rusning till nummerlappsutdelningen eller mässan. Jag kan i och för sig förstå det för mässan var inte speciellt stor och den gicks igenom på några få minuter. Jag hoppas allt känns lite större på söndag när det är dags.

Annars märker jag lite på mig själv att det är något på gång. Jag vet ju att jag är här för att springa maran och när vi var på väg in för landning kom jag på mig själv. Det kändes som jag redan hade fått på mig nummerlappen för jag började tänka på loppet med positiva tankar. Att kroppen inte är helt 100% verkade vara som bortblåst. Nu vara det snarare tankar som kilometertider, positiva tankar och annat som tog över och rädslan för att kroppen inte ska hålla glömdes nästan bort. Jag hoppas att detta är ett gott tecken.

För övrigt kan jag säga att jag gjorde det igen… glömde klockan hemma alltså. Vad är det med mig? Det enda jag kan skylla på är att jag är så van vid att träna utan klocka att jag inte tänker på den när jag ska packa. Nu har jag i och för sig tänkt att jag ska köpa mig en klocka så kanske det får bli här och nu när jag behöver en.

Jag måste ju göra ett hopp även i Amsterdam!