Det var bara ett dygn sen jag inte kunde förmå kroppen att ta ett enda steg, men eftersom det var från ledig söndag till jobbmåndag kändes det som lång tid i alla fall. Och det kanske var bra. Alla positiva kommentarer på mitt förra inlägg gjorde det enklare att komma ut idag. Jag gillar att springa långpass i grupp, men lyckas med det för sällan, men idag fick jag i alla fall med mig Bruce Springsteen, även om han inte sprang…
Springa ett längre pass i Stockholms innerstad har när jag sprungit själv än så länge inneburit ett varv runt Kungsholmen och ett varv runt Södermalm. Det ska i alla fall bli dryga 2 mil. Det är ganska välbefolkat med joggare på dessa öar, nästan för mycket, men man ska inte klaga när folk vill vara ute och röra på sig.
Att springa ut på ett längre pass efter jobbet en måndagskväll är inget jag är van vid, men idag var det liksom bara dags. Med tanke på gårdagens fiasko och att dagarna till helgens mara tickar ner så var det lite nu eller aldrig. Det gjorde att jag egentligen aldrig tvekade idag, jag bara skulle byta om och ta mig ut. Väl ute slog det mig att det inte bara är knoppen som inte är helt 100 just nu, kroppen bråkar lite också. Den gamla vaden som känns mycket äldre än den andra är inte helt bra, men det brukar ofta gå över efter en stund, men ändå irriterande. Lite till och från sista veckan har jag också känt av att det stramar på baksidan av höger lår och jag tror inte att det bara är en stretchhistoria. Men efter några kilometer kände jag av mina skavanker allt mindre så jag hoppas och tror att det inte är något allvarligt som gör att kommande lopp blir lidande.
Tempot spelade ingen roll idag vilket var skönt. Benen rullade fram i lagom maklig fart och det hela kändes ganska behagligt ganska länge. Efter dryga 15 km började det dock kännas lite, jag blev lite allmänt matt och trött. Visst kan det låta oroväckande att jag blir trött efter 15 km när jag ska springa en mara, men jag väljer att se det som att jag faktiskt bara blev matt i kroppen och att det beror mer på energi och vila och inte så mycket på min faktiska kapacitet. Så idag väljer jag att vara nöjd över att jag kom ut och faktiskt fick ett pass på dryga 2 mil.
Sprang idag med mina underbara adidas Marathon 10