Igår var jag och provtränade jag hos löparklubben IF Linnea i Stockholm. Min gamla polare från förr, Johan, hade tränat med dem några gånger tidigare och igår hängde jag med. En massa löpare var på plats denna lite ruggiga och blöta tisdag, men det är tydligen inget de bryr sig om. Mia var ledare för kvällen så jag kände mig ganska bekväm i att åka dit och testa lite. Att hitta ”rätt” klubb i Stockholm att träna med är inte det lättaste, för att inte tala om tillräckligt bra gym, men det är en annan historia…

Vi skulle springa 3*5*500 meter och för mig som sällan springer intervaller lät det jättejobbigt. Springa runt 15 varv på en runda i Tantolunden på Södermalm som tillsammans skulle bli 7,5 km, det lät mycket. Dessutom skulle vi försöka köra omgångarna progressivt. Jag och Johan tog följe och Johan hade bra koll på klockan så att vi höll vad vi tyckte lagom tempo så att vi också kunde köra progressivt. Vilan vara bara 30 sekunder mellan de ”vanliga” intervallerna och 90 sekunder mellan omgångarna. Även om det var 15 varv totalt rullade det på, vi delade upp dem i omgångar av 5 och det underlättade det mentala tänkandet.

Efteråt sprang Johan hem direkt och jag joggade med Mia och de andra upp till Zinkensdamm, men sen tog jag ganska snabbt tunnelbanan därifrån, jag var blöt om både fötter och ben av alla vattenpölar vi tog oss igenom. Det är ju inte riktigt min grej, men när man väl har blivit blöt så blir det inte så mycket värre. Men jag undrar när jag kan använda de skorna igen, de hade precis torkat från bergspasset i Portugal.