Frågan i rubriken växte nog fram under gårdagens träningspass. Och jag kan hålla med om att frågan kan verka dum, men jag funderar lite på den ändå. Visst kan en lugn jogg på t ex 5 km vara bra om det var tanken för dagen eller för passet och då var det ju bra. Och att intervallpass är bra antar man kanske alltid, men varför? Intervallerna kanske gick för sakta så att det inte gav så mycket eller så gick de för fort så att man inte kunde hålla jämnt tempo passet igen och man kanske får sota för det lite i kommande pass. Långpass borde kanske alltid vara bra, eller?

Men när man inte har någon som säger vad man ska träna eller om man ibland hittar på något eget pass, hur vet man då att det är bra? Är det så enkelt att blev jag trött så var det bra? Eller att all träning är bra träning? Ja, kanske det, men kunde samma tränings gjorts bättre med lite modifikation när det gäller t ex tempo, distans eller vila i passet?

Jag tror att jag har läst att en del tycker att tränar man 1-2 ggr i veckan så kan man behålla sin kondition, form eller prestationsnivå, men vill man bli bättre måste man träna minst 3 ggr i veckan. Detta är naturligtvis en lite konstig regel och vem gäller den för? Är du helt nybörjare på att springa tror jag säkert man blir bättre på 1-2 pass i veckan. Och vad är det som säger att jag blir bättre om jag tränar minst 3 ggr i veckan? Passen jag tränar kanske är fel utformade och genomförda för att jag ska bli bättre. Då kanske det till och med kan vara så att jag inte blir bättre även om jag tränar t ex 5-6 ggr i veckan, och det vore ju synd.

Hur går era tankar kring bra träningspass som faktiskt ger något? Som faktiskt gör er till en bättre och snabbare löpare i längden?

En funderare går på stranden

Share Button