Jag skulle verkligen behöva ett pass med lite längre intervaller inför Berlin Marathon nästa söndag. Igår hade jag tänkt köra det, men det blev medellånga intervaller istället. Det blev 8 ggr 4 – 500 meter i 3.30 fart med drygt 1 minuts vila. 8 intervaller, lagom långt, bra fart, det gick okej och egentligen inte så mycket mer att säga om det passet.
Men även om det inte finns så mycket mer att säga om själva passet dök det upp lite andra funderingar som jag tänkte dela med mig. Jag sprang för några dagar sen 15 ggr 3 min i 3.50 fart med 1 minuts vila som också gick bra. Det blev alltså 45 min löpning i 3.50 fart jämfört med gårdagens 13 min löpning i 3.30 fart. Stor skillnad i total löptid, men inte så stor skillnad i fart, inte på pappret i alla fall. Men vad är jobbigast och vad behöver jag mest för att bättre kunna uppfylla mina mål?
Inför marathon borde längre intervaller vara lämpligast. Men på sikt måste jag bli snabbare på 5 – 10 km också för att på ännu längre sikt kunna bli snabbare på halv- och helmara. Och då kanske kortare intervaller är mer lämpligt, eller kanske en variation mellan korta och långa. Men det som slog mig mest igår var att 3.30 var så pass hög fart för mig att jag kände att jag hade svårt att springa i min vanliga stil, i den stil som brukar kännas energisnål för mig. Och på så sätt blir det tydligt att det är en viss skillnad mellan 3.30 och 3.50 min/km. Så jag borde kanske träna mer ännu kortare intervaller för att bli bättre på att springa i min vanliga stil även i högre fart. För om jag blir bättre på att springa energisnålt även i kortare intervaller borde jag kanske bli bättre på att springa energisnålt i 3.50 eller 4.10 fart också. Tänk att man som maralöpare borde träna en massa kortintervaller!
