Efter fredagens långpass på 25 km blev det vilodag i lördags och jag ska erkänna att jag kände lite i benen i lördags.

Igår söndag visste jag inte hur eller vad det skulle bli, men jag stack upp till Galgberget för att köra en snabbis. Det stod mellan ett snabbt varv på 3 km eller ett snabbt varv på 5 km. Det blev 3 km, men det gick så dåligt att jag inte kände för att blogga om det igår. Jag trodde det skulle bli en tid strax under 12 minuter och om jag verkligen skulle sagt några siffror hade jag gissat på 11.30 – 11.45 nånstans.

Jag stack iväg och tyckte nog att jag snabbt hittade ett snabbt men lagom tempo som jag borde kunna hålla i 3km (men som inte hade gått i 5 km). Jag pumpade på och motiverade mig bra i uppförsbackarna och tyckte nog att jag hade positiva tankar med mig, så jag borde lyckas. Men när jag var tillbaka hade det gått 12.15  och det var ju längre tid än jag hade tänkt och jag var ganska missnöjd. Jag lufsade hemåt ganska besviken och funderade på anledningar till varför det gick så sakta.

Okej, slingan är lite småkuperad och jobbig och backar är inte min favorit. Det var kanske också lite mjukare än vanligt efter regnet under förmiddagen, om det nu kunde göra någon skillnad. Eller är det så att jag inte är bättre? Eller har jag min starka sida på längre sträckor som gör att 3 km är för kort sträcka för mig? Många funderingar sprang igenom huvudet, men förhoppningsvis skulle det gå bättre kommande pass.

Finns mycket man kan fundera på – får sova på saken