Långpass istället för AW

Fredagen rullade på som bara tusan och helt plötsligt var det hög tid att träna. Jag måste erkänna att jag hellre hade gått på After Work, det var bra längesen, men det blev inte idag heller, träningen vann kan man säga.

Planen var ett långpass som skulle vara över 20 km och som inte skulle gå för slött, gärna med ökande fart utmed resan. Jag kom in i löpningen ganska snabbt och höll ett tempo på runt 4.30 – 4.45. Det gick egentligen bra, men en lite småkonstig känsla infann sig också. Farten som sådan är inte speciellt hög, men det kändes i kroppen och i löpningen som den var högre än var den var. Jag fick springa på ganska bra kändes det som, men jag behövde ändå inte slita och även om jag inte fick farten gratis så hade jag inga problem att köra på.

Efter 10 km tyckte jag det var lagom att höja farten något och jag gick ner så att jag låg strax under 4.30. Det är alltid lite speciellt när man ökar farten, oavsett hur mycket eller om det egentligen går fort eller inte, en ökning är alltid en ökning. Det gick ganska bra, men jag fick lite grann fortsätta att kämpa på. När ska man kunna rulla på utan att kämpa?

När jag ska springa ett längre pass har jag ofta en nånstans vid 16-18 km där jag har börjat känna mig ganska nöjd och duktig och på någon minut kan jag också börja känna mig trött. När denna trötthet kommer är det lätt att jag börjar tänka att det får räcka med 20 km, och ibland vinner tröttheten över mig. Men idag vann jag. Vid 20 km ökade jag istället farten till runt 4.20 och på nytt vid en fartökning fick jag kämpa lite extra det första minutrarna.

Jag bestämde mig för 25 km och körde på. Nu märkte jag att jag ibland kommer in i en tanke där jag funderar på något speciellt och löpningen glöms bort lite och kanske jag då har en lite bättre rullande känsla. Men när tankarna kommer tillbaka och jag tillåter mig känna mig lite trött, ja då blir jag också lite trött. Det slår mig att rätt tankar och positiva tankar är superviktiga. Jag började då tänka lite på 6-timmarsloppet och hur det verkligen kan gå upp och ner under ett långt pass eller ultralopp. Jag tror det är 6-timmarslopp i Karlstad imorgon och just nu kanske jag inte är jättesugen, men skulle jag varit där hade det varit kul. Jag önskar alla kämpar lycka till!

Träning eller vin, det är frågan!

Share Button
Publicerat den
Kategoriserat som Inlägg

2 kommentarer

  1. Låter som om du var vinnare i allt igår. Du ägde! Både över AW frestelsen och över trött-tankarna.

    Detta inlägg fick mig att tänka på ett löppass härom veckan… hade haft enormt mycket spring i benen på transportpasset hem från jobbet, och kom på att jag glömt att vi hade firat med skumpa på jobbet på eftermiddagen… kanske inte det smartaste att springa efter det, men spring i benen hade jag :)

  2. Kan känna igen känslan för trötthet och positiva tankar. Den pendlar ganska mycket under ett långpass och det gäller att ha några bra tankar att plocka fram.

    Det är ju grymt om du kan bli positivt peppad av att tänka på ett 6 timmar lopp, och det när tröttheten själv är på väg att springa ikapp dig. Det är starkt :)

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *