Med tanke på gårdagens uteblivna intervallpass och min titt i Szalkais program så skulle det köras intervaller idag. Jag tycker själv att jag laddade bra för det med mat under dagen och var ganska fokuserad på passet när jag stack hemifrån.
Men redan på uppvärmningsjoggen till tartanbanan där jag tänkte köra mina 300-ingar kände jag att allt kanske inte stod rätt till. Kroppen och framför allt magen var inte på bästa humör. Jag har haft lite mer problem med magen än vanligt sista veckorna, men det brukar gå över väldigt fort. Väl framme stretchade jag en del och vankade lite fram och tillbaka i hopp om att magen skulle lugna ner sig. Efter ett tag tyckte jag det var något bättre och jag körde ett par stegringslopp för att få in farten. Jag planerade 12 stycken 300-ingar på 60-63 sekunder med 30 sekunders vila. Det skulle motsvara en fart på 3.20 – 3.30 min/km.
Jag drog iväg på första och tyckte nog att jag hittade rätt fart riktigt snabbt, men det flöt inte på direkt. Visst, det var varmt, men kroppen och benen var inte sprinterlätta idag precis. Men det gick och första gick på 62 sekunder. Helt okej för att vara första. De följande gick på 61, 60 och 60 men det var inte bra. Kroppen mådde inte bra. Jag gjorde en femte också på 62 sekunder, men sen var det stopp. Jag stannade vid 5 intervaller och tog mig lite smådeppig hem igen.
Lite frustrerande när andra passet på 2 dagar inte blir som jag tänkt mig. Men från dagens intervaller tycker jag ändå att jag kan ta med mig att jag lyckades hålla planerad fart i 5 intervaller med en seg kropp och magproblem. Jag tycker nog att jag efter uppvärmning, stretching och laddning brukar känna mig ganska pigg och sprallig i benen, men inte idag. Med tanke på det hoppas jag att jag utan större problem ska klara dagens planerade intervaller när kroppen mår bra.
Usch det är trist när magen krånglar. Min gjorde det i lördags på Varbergsloppet vilket gjorde att jag kom i mål på min sämsta 10-kilometers tid på två år. Verkligen trevligt!
Men som du säger själv, bra fart trots strejkande kropp. Det båda väl gott :)
jag var nervös över min mage igår på jubileumsloppet, den gav indikationer på att det skulle kunna gå illa, men det gick att uthärda. Tur!
Det är riktigt kasst när magen inte fungerar, det förstör och det är liksom inte som en smärta man kan förbise.
I tisdags var planeringen att köra 8-10 2 minutersintervaller med 1 minuts vila.
Gick som vanligt ut i för hög fart. Redan efter 3 rep. kände jag att vilan var alldeles för kort.
Det blev längre och längre vila och ner mot 1-20
Lyckades genomföra 8 rep med en fart i snitt på 3.30
För högt enligt mig eftersom vilan blev för lång.
Lättare att hålla ett lägre tempo med sällskap.
Hade önskat att jag legat på 3.45 istället
Karin: Bara att komma igen!
Fine: Visst är det jobbigt när magen krånglar!
Mikael: Jag tycker 2 min löpning och 1 min vila låter rimligt. Håller med om att det vore bättre att kunna hålla det i ett lite lägre tempo.