Idag skulle jag lika gärna kunna låta bli att skriva nåt. Jag kan lika gärna hänvisa till gårdagens inlägg. Samma runda, samma känsla, samma väder. Fast inte samma låter i ipoden, men det beror väl mest på att den är inställd på random.
Men jag tror ändå att det är lite så här det är. Det handlar inte alltid om att alla träningspass är jättewow, utan man måste träna ändå. Och just detta måste jag komma in i nu i vinter. Naturligtvis hoppas jag att så många pass som möjligt blir roliga eller bra på nåt sätt, men ibland måste jag tvinga mig ut även om känslan inte är perfekt.
Hur tänker ni för att lyckas ta er ut när ni egentligen inte känner för det?
