Att springa på en fin sandstrand med ett stort hav alldeles intill tycker jag är en av de mest fantastiska miljöerna man kan springa i. Det är inte där jag gör mina bästa pass, mina långpass, mina intervallpass men det är där som jag mest lyfter blicken och ser mig omkring. Jag tittar ut över havet mot horisonten, jag tittar på vad som finns på andra sidan stranden och jag tittar på de andra som tränar på stranden. Och för en gång skull gör det inget att jag springer på en lång raksträcka som aldrig verkar ta slut. Att träna på stranden är inte bara träning för kroppen, det är njutning för själen!
Just nu är vi på semester i Miami och jag har sprungit på Miami Beach. Jag kommer då på mig själv att jag gärna jämför hur det är att springa på den här stranden jämfört med stränderna i Thailand och stranden hemma i Tylösand. Jag måste säga att trots att det handlar om sandstränder allihop så skiljer de sig mycket åt. Stränderna i Thailand kan förstås skifta en del beroende på om man är på Phuket eller någon mindre ö, men jag tänker mig någon mindre ö när jag tänker tillbaka på strandträningarna i Thailand. Där är det paradisiskt med en ganska smal strand, härligt vatten och mysiga små bungalower inne bland palmerna. Här i Miami är stranden väldigt bred, platt och förhållandevis hård på sina ställen. Palmerna finns i viss utsträckning här också, men det är snarare variationen av lyxhotell, vanliga hotell och rivningstomter som jag ser när jag tittar inåt land. I Tylösand är stranden lite olika bred på olika ställen och jag måste säga att jag saknar palmerna. Men däremot finns där ganska trevliga sanddynor som skiljer stranden mot det som finns bakom när man tittar inåt land.
Lite kortfattat kan jag väl säga att 3 olika sandstränder i 3 olika världsdelar skiljer sig åt på samma sätt som länderna de ligger i. I USA är det stora hotellkomplex som kantar stranden medan det i Thailand är mer paradisiskt med bungalower bland palmerna och i Sverige är det hederligt svenskt med sanddynor utan byggen närmast stranden. Men oavsett vilken strand jag springer på så tänker jag varje gång på hur bra det är och hur glad jag blir av att springa på en sandstrand, även om det inte är de ultimata passen som genomförs på sandstranden. Men om själen får sitt på sandstranden så hoppas jag att jag har nytta av det när jag tränar mina andra träningspass i andra miljöer.
Gymnastiska övningar är väl också bra?
