Efter fredagens kick off med TSM åkte jag i lördags morse ner till Amsterdam med anledning av Amsterdam Marathon. Vad många kanske inte känner till är att på samma dag kan man också välja att springa halvmarathon eller 8 km. Det finns alltså flera distanser att välja på som gör det lättare att åka ner i gäng och springa den distans som passar en själv bäst just då.
Jag samarbetar med flygbolaget KLM och vi har under några månader också haft ett utbyte med en resebyrå, CWT. Inom ramen för detta så var några löpare från CWT inbjudna att åka med ner till Amsterdam för att springa någon av distanserna. KLM är en del av Flying Blue Running (tillsammans med Air France) och har varit sponsor till loppet i 3 år så det kändes naturligt att just Amsterdam skulle vara målet för denna resa. Flying Blue Running ger dig tips om olika lopp och resmål och det är gratis för alla att gå med. Är du intresserad så kika gärna in på hemsidan om Flying Blue Running eller gå med i deras facebookgrupp. Resan till Amsterdam började i lördags morse och under lördagen var det ”fria aktiviteter” fram till kvällens gemensamma middag på stan. Under dagen passade några på att gå på spa, några shoppade och några strosade runt i mysiga kvarter. Efter middagen, som avslutades tidigt för alla var grymt laddade och få en bra sömn, tog vi oss till hotellet. Och jag kan säga att jag var grymt trött, jag kände verkligen av jetlaggen från Chicago och jag hade inte riktigt hunnit med att sova ordentligt efter att jag kom hem från USA. Så jag slocknade direkt och förutom att jag vaknade en gång och trodde att det var morgon, jetlaggen spökade, sov jag som en stock till klockan ringde. Alla gillar ju en bra hotellfrukost och det gjorde ju även det här gänget så alla var vid frukosten i god tid för att hinna äta innan vi skulle samlas för att gemensamt ta oss till stadion.
Eftersom jag sprungit i Amsterdam 3 gånger tidigare känner jag hyfsat till området runt olympiastadion från OS 1928. Det som var nytt den här gången var att vi hade tillgång till KLMs lounge för inbjudna gäster där det fanns möjlighet till omklädning och massage men också tilltugg med dryck som passar för att fira framgångarna. De flesta hade bestämt sig för att springa 8 km och eftersom detta var ett jobb för mig så gjorde jag detsamma. En stund innan det var dags för oss att gå till start så startade marathonlöparna inifrån olympiastadion och vi kunde se detta uppifrån läktaren. Eftersom jag sprungit Chicago Marathon veckan innan kände jag inget sug för att springa maran nu igen utan jag tyckte mest det var härligt att se upprymdheten från de andra deltagarna när de såg alla marathonlöparna ge sig iväg. För även om det även finns 21 och 8 km så är antalet marathonlöpare nästan lika många som i Stockholm Marathon. Naturligtvis fanns det också en viss spänning och nervositet bland våra deltagare och många hade aldrig sprungit ett lopp tidigare så det är klart att det är stort att börja med ett lopp i Amsterdam. Vi tog oss ut till startledet för inbjudna löpare och hade runt en kvart på oss att insupa atmosfären innan vår start gick.
Jag hade bestämt mig för att ha följe med en kollega från KLM som jag sprungit med ett par gånger tidigare. Vi hade en plan för loppet och även om det var en tuff plan för att klara tidsmålet som innebär att vi var tvungna att ha bra fart redan från start så rullade det på väldigt bra. Detta innebär ju också att man kan känna sig rätt trött redan efter halva loppet och det kan ju då vara mentalt jobbigt att ha lika långt kvar. Men det gäller att lita på sin kapacitet och fortsätta kämpa på och om det behövs, ta det bara lite lugnare en kort stund så kommer krafterna tillbaka. Vi kämpade på och kilometer efter kilometer passerades och där framme var den ju, den efterlängtade synen på olympiastadion där vi skulle gå i mål. För i Amsterdam så får alla distanser springa i mål på olympiastadion och jag som liten OS-nörd tycker det är jäkligt häftigt och jag hoppas de andra deltagarna också tycker att det var speciellt. In på den röda tartanbanan och ett halvt varv kvar och i mål med en dryg minut tillgodo på vårt högt, men realistiska, ställda mål.
Vi tittade en stund på andra löpare som kom i mål innan vi tog oss upp till KLMs lounge där alla vi i gänget samlades. Och även om det var många fantastiska stunder under resans gång så var nog glädjen av alla fantastiska prestationer som kunde firas det bästa. Tänk att få se och höra alla dessa stolta löpare som gjort något de inte gjort tidigare och kanske inte ens trodde var möjligt för några månader sen. Jäkligt häftigt och jag är glad att jag fått möjligheten att få vara en del av den här resan.
