Ni såg kanske in mitt förra blogginlägg att det var långpass på gång i söndags. Och så blev det också, 30 km fick vi ihop i min grupp i TSM Running. Det kändes lite i början att jag inte varit igång på en vecka, ni vet den där lilla kantiga känslan när det känns som om kroppen har glömt hur man gör när man springer. Och farten vi ska hålla känns lite högre än vad den borde kännas som. Men det gick naturligtvis över.

Det rullade egentligen på bra, men sista halvtimmen började jag känna lite högt upp i vaderna men jag kunde fortsätta upp till Stadion. Men resten av dagen gjorde jag minsta lilla och försökte mig på lite foamrollande men det var svårt att komma åt. Men precis som jag säger det till andra, att man ska ta hand om sina känningar och skavanker så måste jag ju göra det själv också. Så jag bokade upp en naprapat redan måndag morgon och fick bra hjälp med massage och nålar. Det gjorde susen och även om resten av dagen kändes som det brukar göra efter en behandling så var det redan igår tisdag mycket bättre. Idag onsdag hade jag en kund på löpbandet som körde stentufft och även omtag inte sprang med så testade jag lite hur det gick och jag kände ingenting. Så bra, så skönt och jag tror att det till stor del har att göra med att jag sökte och fick hjälp så snabbt. Så om ni får känningar och skavanker, kolla upp det så fort som möjligt och förkorta läkningsprocessen så mycket som möjligt.